Muckar du eller?
När jag skrev förra inlägget så fastnade mina tankar på högstadiet. En sak som slog mig som jag faktiskt inte sett sedan dess är muck-hattar. Alla som skulle gå ut nian skulle ha en väldigt personlig och dekorerad hatt. Baktill skulle det hänga skitbreda sidenband där lärare och elever skulle skriva en liten hälsning. Detta var också ett mått på hur populär man var. Många hälsningar = Poppis. Få hälsningar = Tönt. Hattarnas utformning varierade kraftigt. Allt från plommonstop till vidbrättade solhattar och allt möjligt. Själv hade jag en vit hög hatt med ett brett band av silverpaljetter runt själva "högheten" som fullkomligt skrek Broadwayfjolla (var någon osäker innan så fick de vatten på sin kvarn) Baktill hade jag fäst tre jättelånga vita skitbreda sidenband som räckte nästan ner till golvet. Här gällde det att inte ligga på latsidan och samla hälsningar. Finurlig som jag är hade jag vikt en bit av banden över paljettbandet så det bildades tre korta bitar upptill. Min händiga mormor broderade in "Muck", "1988" och "Hålabäck" i silvertråd på de tre bitarna. Det blev faktiskt riktigt snyggt.
Några speciella hälsningar kommer jag särskilt ihåg. Min lärare i engelska, Katarina Lindén, skulle skriva "Good luck" men på grund av hennes komplicerade handstil kom det istället att stå "Good fuck". Det hade vi mycket roligt åt. Margit som var någon typ av rastvärdinna skrev "Dig glömmer jag aldrig", undrar om hon lever idag och skulle minnas mig. En tjej som hade kommit in på samma gymnasielinje som jag och som var måttligt förtjust i mig (det var ömsesidigt, tror hon hette Ingrid) skrev "Hoppas du dör innan skolan börjar" helt utan ironi. Tack och lov hamnade vi i olika klasser.
Är muck-hatten ett västkustfenomen eller bara dött ut? Kan inte minnas att jag hört talas om det på senare tid. Tyvärr försvann min ståtliga hatt tillsammans med min studentmössa i någon flytt. Hade varit kul att läsa idag.
