Lock-shock
Eftersom det händer mindre här än hos en söndagsskola i Sodom och Gomorra har det blivit lite tunt med bloggandet men gör ett försök och rotar i min minnesbank.
Jag tror att detta inträffade i nådens år 1989. Det var sommar och jag hade sommarlov mellan 1:a och 2:a ring på gymnasiet. Pengar är ju alltid trevligt så jag såg mig om efter en lämplig sysselsättning under ledigheten. Varför gå över ån efter vatten? tänkte jag medan jag satt hos min frisör och klippte mig, så jag frågade helt fräckt ifall de behövde någon hjälp. Tur för mig så behövde de någon som sopade hår, rengjorde kammar och tvättade handdukar. (slav)
Inga problem sa jag och gick i tjänst typ redan dagen efter. Jag hade inga ambitioner att bli frisör men är i varje fall rejält social.
Salongens ägarinna var en vassnäst smal kvinna som flaxade runt i salongen i sina kolsvarta olycksbådande klädnader. Hennes vakande öga såg allt, och då menar jag verkligen allt. Även saker som inte fanns så det gällde att se upp.
Inom kort fick jag börja schamponera kunder och rulla upp permanentar samt tvätta ur permanentvätskan. En dag försvann varmvattnet just när vi hade typ två permanentrar (eller vad fan permanent heter i plural) och en färgning igång. Här gällde det att vara kreativ. Vi värmde vatten i micron, på den enda tragiska kokplattan samt även i kaffebryggaren, hör och häpna. Men det gick om man ger sig fan på det.
När man jobbade på salongen fick man håret fixat gratis om tid fanns. Dels för att frisörerna skulle öva lite antar jag. Kom nu ihåg att detta är 1989 och jag är inte feg för förändring så jag permanentade mig, vi snackar bingotant. Men då var det ganska fränt, så på mitt första körkort som när det gick ut brändes rituellt medan stylister och modepoliser dansade i ring runt brasan, ser man en ung kille (jag) med ett stort leende och jävligt lockigt hår. Mitt hår var inte bara lockat, det var chockat, hö hö (Göteborg)
Där lärde jag dessutom känna en av de vackraste och roligaste människor jag känner. Hon är en brun skönhet från fjärran land (eller ja, hennes mamma kommer från Karibien och träffade en stilig svensk sjöman tror jag, romantiskt som i en film) Hon var lärling på salongen och var verkligen ämnad för stordåd. Hon jobbade sedermera på några av Göteborgs mest prestigefyllda salonger innan hon tog över den allra fräckaste. Snacka om talang och målmedvetenhet. Hon är precis lika snygg idag över trettio år senare och har en humor som får mig bokstavligt talat att kissa på mig när vi sätter igång. Måste hälsa på henne när jag kommer till Göteborg nästa gång…
